Kategoriarkiv: Natur

御岳山 Mitakeberget

För att inte förfalla totalt framför datorerna under Golden Week-ledigheten drog jag och Chin på oss vandrarkängorna och tog tåget väster ut.

image
Tre tåg och två byten senare satt vi äntligen på bussen upp mot berget. En färd som egentligen skulle tagit 10 minuter, men som istället tog minst det dubbla i och med att ungefär hela Japan är ute och reser under Golden Week. Tack och lov får bussar förtur av de batongbeväpnade trafikvärdarna.

image
Får man tråkigt under resans gång kan man alltid beundra naturen.

image
När man väl börjat sin vandring finns det gott om små ”shrines” att titta på.

image
Längst upp har någon smällt upp en by.

image

image

Här kan man proppa sig full i Sobanudlar eller handla plastpistoler och souvenirer.

image

Äntligen på toppen!

image

Där hittar man ett trevligt litet tempel som har något med hundar att göra (många japaner tar även med sig sina dit!).

image
Sedan ska det såklart fotas…

image
…och fotas…

image
…och fotas…

image

…och fotas i mängder.

image

Sedan ledsnade vi och fuskade oss ned med Cable Car-tåget. Men det gjorde inget, det bjöd på ganska fin utsikt det med.


image

Korv med mos? Knappast.

image

Den här lilla läckerbiten är en förklädd abborre. Smakar trevligare än han ser ut.

Takaosan

Det fina med att gå på en bra språkskola är att de tar med en på utflykter runt om i Tokyo. Förra terminen fick vi bland annat åka upp i Government building och idag ”klättrade” (gick) vi upp i berget Takao. Den japanska hösten är helt fantastisk och det finns till och med ett eget ord för att titta på trädens vackra färger under höstmånaderna.

Välkomnande atmosfär vid bergsfoten.

Vi fuskade lite och åkte ”cable car” första biten. Man ser på vagnens lutning hur brant det var på vissa ställen.

Utsikt från 400m, där vi började vandringen.

Statyerna har fått mössor och kappor och grejer.

På uppvägen tog vi en slingrig skogsväg. Där var kutym att säga ”konnichiwa” (goddag) till alla man mötte. Det blev en hel del konnichiwa under turen vill jag lova.

Utsikt på vägen.

Läskig, men charmig bro över en dal och någonslags bäck som inte vill fastna på bild.

Rastplats…

…där jag tvingar min jättebakfulla klasskompis att göra mina bilder roligare.

Utsikten från toppen. Det går inte att beskriva, och verkligen inte fånga på en mobilkamera. Bergen såg ut som en akvarellmålning som bara fortsatte.

På vägen ned sprang vi på en massa tempel.

Höst ❤ ❤ ❤ (och en tjurig japan)