Fujiberget

Japans högsta berg heter Fuji och har blivit en viktig kulturell symbol för Japan. Inte bara är det ett populärt resmål bland både japanska och utländska turister utan har även agera modell för alla möjliga typer av konst och hantverk. När vädret är klart kan man se Fuji ändå från Tokyos skyskrapor och på vintrarna anordnas speciella events där man kan se solen gå ned i Fujis krater från berget Takao. Trots att det egentlgen ”bara är ett jäkla berg” så har jag kommit att gilla Fuji. Jag gillar även koppar, skålar och glas som formgivits efter berget och tycker att det är en helt fenomenalt bra symbol för Japan och kan knappast misstas för att vara en rest av kinesiskt inflytande eller andra omständigheter.

fujirockIskuber som ser ut som Fujiberget, med sloganen: ”Låt oss skåla med Fuji”.

Att utmana sina fördomar

Jag vill spinna vidare lite på gårdagens post om saker jag lärt mig under min vistelse i Japan. En riktigt stor grej för mig har varit alla fördomar jag slagit hål på. Jag brukade se mig själv som en ganska fördomsfri och öppen människa men har först nu insett hur många inbillningar vi går och bär på trots att vi tror oss vara så objektiva och förstående. En skamlig fördom jag måste krypa till korset med är att kineser skulle vara tråkiga. Jag vet inte var jag fått denna fördom från men kanske hör den ihop med den stereotypa kinesiska pluggisen. Kanske från de kineser jag träffat som haft svårt att anpassa sig till det tysta, tillbakadragna och slutna samhälle som Sverige kan vara. Här i Tokyo har jag fått prov på en mycket mer högljudd grupp människor som tar för sig och älskar att umgås tillsammans på middag eller karaoke. Dessutom blir jag hela tiden matad med alla möjliga sorters humorklipp och skämt Chin hittar på nätet. Att tänka tillbaka på min syn på kineser, pre-japan, får mig att skämmas, men samtidigt är jag säker på att fler människor bär på fördomar de inte själv förstått är falska stereotyper. Jag hoppas att västvärlden kan våga gå utanför den bekväma västzonen och importera mer intressant, rolig och utvecklande kultur från ALLA delar av jordklotet. Med det inte menat att man behöver gilla allting man kommer över, men jag tycker definitivt människor behöver få en bredare bild av hur världen ser ut.

(Bläddrar ni tillbaka ett eller två år på den här bloggen finns det säkerligen en massa missvisande info om Japan också. Man tror man vet så mycket tills man inser hur lite man egentligen vet)

Sex saker min vistelse i Japan lärt mig

För att fira mina snart två år i Japan tänkte jag dela med mig av sex saker jag har lärt mig under dessa två år. Visst det kanske inte är något för löpsedlarna men listan är 100% ärlig och tagen från min vardag.

Det går att äta ris till frukost, lunch och middag utan att tröttna. Tricket är att använda riskokaren för att få grymt bra ris varje gång. Sedan kombinerar man detta med en god soppa (som gärna får hällas på riset om man heter Chin och Johanna) och en bra ”sidorätt” (en svensk skulle kanske kalla det för huvudrollen i en måltid), exempelvis kött, fisk eller tofu.

Att vara bra på Tetris är guldvärt. Vill man bo centralt har man inte så mycket annat val än att vara platseffektiv. Man kan exempelvis använda tvättmaskinen som matlagningsbänk. Eller använda klädkrokar till att hänga köksredskap i.

IMG_0007

Rengöringsmedel är oftast helt onödiga. När jag kom till japan testade jag diverse olika rengöringsmedel för att hitta något jag trivdes med. Till min förvåning fanns ingen motsvarighet till exempelvis Ajax, som får hela huset att lukta städfirma. De flesta rengöringsmedlen jag testade bestod i princip av färgämnen och vatten. Till slut gav jag helt enkelt upp och började använda diskmedel och specialtorkdukar som mekaniskt rengör olika ytor. Det bästa är att dessa kan köpas för ca 7kr styck (även mikrofiberdukar) på de flesta 100-yens shopparna.

Det är svårt men fantastiskt lärorikt att blanda kulturer. Det är klart att kulturkrockarna är många, men trots det är fördelarna ännu fler. Till slut hittar man sitt eget sätt att både respektera den japanska kulturen och sätta sin egen prägel på den. För som utländsk förväntas man inte riktigt bete sig som en japan. På hemmafronten har vår kulturella mix lett till både spännande språkväxling och kulinariskt nyskapande (tacogyoza någon?). Dessutom fungerar Chin som en välbehövlig motpol till all västorienterad debatt jag dränks i varje dag på Temple University.

Kultur kan verkligen inte värderas, bara diskuteras. Att utifrån svensk standard kalla Kineser smutsiga eller Mexikaner lata är bara att vältra sig i sin egen ignorans. Alla olika kulturer har olika sätt att se på saker och uppfattar exempelvis hygien på olika sätt. Japaner skulle kunna anse att vi är smutsiga som inte rengör oss innan vi kliver i badet, men samtidigt ser vi badandet som ett sätt att göra oss rena och delar inte gärna badvatten med andra. Det går alltså inte att säga att svenskar är smutsigare än japaner för att vi avslutar badet med tvagning medan japanerna utför det innan de hoppar i baljan. Vi kan med andra ord inte värdera andra kulturer genom specifika detaljer utifrån vårt eget synsätt på saker och ting utan allting måste sättas i relation till den specifika kulturens egna sätt att värdera.

Min syn på svenskar har förändrats. Svenskarna anses ibland vara ett relativt ödmjukt folk. Man ska inte tro att man är något och så vidare. Men jämfört med länderna här i öst måste jag erkänna att svenskar är extremt skrytsamma a sig. Jag själv är inget undantag! Jag gillar att känna mig bra på något och tar gärna chansen att prata om ett bra betyg eller ett bra omdöme. Dessutom har jag verkligen förstått vad som menas när någon säger att svenskar är kyliga och tillbakadragna, men det där hör ihop med föregående punkt så tro inte att jag inte tycker svenskar är hemska för det. Jag är själv kylig och trist av samma anledning. Sedan får Sverige beröm (av folk på jobbet och i skolan) för sin jämställdhet, utbildningsnivå (de har väl inte läst senaste pisarapporten 😉 ) och välfärd. En del målar upp Sverige som en rättvist och rikt land med hög levnadsstandard och små sociala klyftor. Inifrån sett finns naturligtvis mycket kvar att göra, men det är skönt att veta att Sverige ändå kommit en bit på väg i dessa frågor. Och du som läser detta, gör Sverige en tjänst genom att rösta i riksdagsvalet i höst!!)

Trevlig midsommar!

Eftersom midsommar inte existerar i Japan var det skola och jobb som vanligt idag. Det gjorde mig inte så mycket eftersom andelen supertrevliga människor utgjorde ungefär 99.9% av alla kunder idag. Eller så var det bara min inställning som gjorde allt jätteroligt. Hur som helst gjorde jag äntligen slag i saken och bad min chef om ledigt i Augusti (idag kände jag att min japanska var världsklass fast den säkert var precis som alla andra dagar). Resultatet  var en veckas ledighet i mitten av Augusti, så SWEDEN HERE I COME!!

20130630-230446.jpg

Den här killen slår huvudet på spiken! Lite lång men rolig video om att lära sig de japanska skriftsystemen. Kanske lite extra roligt om man själv pluggar japanska.

Att lära sig kinesiska genom att prata engelska

På mitt jobb har jag fördelen att möta många utländska turister. En stor del av dessa kommer från Kina, men behärskar engelska i större eller mindre utsträckning. En sak alla kineser hittills haft gemensamt är att alla frågar efter ”vatten utan is”. Det tog ett tag men tillslut har jag förstått att detta inte alls syftar på om det är is eller ej i vattnet utan om temperaturen på vattnet. Vatten utan is är helt enkelt vatten som inte är iskallt. Min pojkvän styrkte min teori genom att förklara att man ofta använder ordet is 冰 (bing) för att beskriva kalla drycker. Vill man inte ha drycken kall säger man helt enkelt ”inte is” 不冰 (bubing).