Tågåkarteknik

Trots att jag åker de knökfulla tågen varje dag är det svårt att sluta fascineras över hur många japaner som faktiskt ryms i en enda tågvagn. Att man då och då får se en kind klistrad mot en fönsterruta är även det en syn som lättar upp morgonhumöret.

Idag fick jag lång tid på mig att fundera över japanernas tågåkarteknik då tågen var över en timme försenade (ja det händer faktiskt även här!!). Situationen är inte helt olik den som uppstår längst fram vid scenen på en konsert för något populärt pojkband. Man går in som en människa och kommer ut som en pizza (om jag ska använda mig av Chins ord). Tankar som dyker upp i vid varje station är ”jag dör”, ”är det här slutet” och ”herregud vad är det för sak som rör vid min rygg”. Tack och lov har människor en tendens att liksom skramla på plats så fort tåget sätts i rörelse och resan blir något mer uthärdlig.

Har man oturen att vara en av de personer som vill kliva av innan resten av samhället är det bara att vässa armbågarna och försöka pressa sig ut med våld. Oftast brukar det gå till som så att de väluppfostrade japanerna försiktigt säger ”Sumimasen orimasu” (ursäkta jag ska kliva av). Ingen rör sig. ”Sumimasen orimasu”. Ingen rör sig. ”Sumimasen ORIMAAASU”. I morse flyttade ingen sig en endaste milimeter, vilket resulterade i att en kostymklädd kontorsnisse, halvt panikslaget, började putta ut sina medresenärer ur tåget samtidigt som han ropade ”orimasu orimasu orimasu!”. Med en läderportfölj som enda vapen lyckades han med den tillsynes omöjliga uppgiften att ta sig ur tåget ut i friheten på under 15 sekunder. Rutinerad kille det där.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s